2006

Om man skulle gå igenom lite av året som varit.

En tråkig händelse från 2005 låg kvar som en stor chock vid årets början, känslan av hjälplöshet förvärrades betydligt mer i februari. Då ännu en person drog sina sista andetag. Gud vad jag önskade att jag hade varit mer då, att jag hade kunnat ta tillbaka så att allt blev som förr. Det var hemskt att se den annars så glada familj så nere och förstörda.

Försöker komma på vad som hände från februari fram tills sommaren, men det står helt still. Det enda jag kan komma på är problem i förhållandet för Magnus & mig som dök upp titt som tätt efter att vi flyttat ihop i hmm februari/mars? (minns inte)

I juni bar det av till Albena, Bulgarien tillsammans med familjen L. Hade jättemysigt, men måste säga att det var lite för kallt om kvällarna för min smak, åker hellre iväg på hösten, då det är mer behagligt. Men det fanns både kultur, nöje och god mat höll jag på och säga. Men maten i Bulgarien var faktiskt inget vidare, det fanns en del ställen som lyckades imponera på mig, men det mesta var njäa.
Bulgarien är iaf inget ställe jag känner att jag vill tillbaka till igen, det var jättemysigt där, men har sett det jag ville se med tanke på att vi åkte till både Varna och Nessebar.

Nu siktar jag hellre in mig på Egypten, måste verkligen dit snart!! =) Få se pyramider och åka till Luxor för att få gå vid konungarnas dal och allting.. Åhh!! *längtar* Även att många sagt att det är så skitigt i Egypten så måste jag få se det någon gång! =) Hade ju inte så mkt med 2006 att göra kanske.. ;)

Hmm, ja vad hände sen. Kommer verkligen inte på någonting just nu, ändå känns det som detta år har varit bland de tyngsta på länge.

Men allt började nog när det tog slut mellan mig och Magnus. Jag kände att det inte längre funkade och att känslorna inte fanns på samma utsträckning som innan. Trots detta så tycker jag om honom, enligt mig hade vi en otroligt fin vänrelation. Så det gjorde grymt ont att bryta allting, men med tanke på all tvivel och all svartsjuka så hade det aldrig funkat i längden. Men har nog aldrig varit så fundersam på om jag gjort rätt eller inte.

Ska sanningen fram så var jag på väg att träffa honom efter att han flyttat. Det var då jag fick veta vad han gjort med datorn och ja, vad säger man. Han var besatt och jag ville tydligen komma tillbaka till tryggheten. Jag undrar hur det hade gått om jag inte hade märkt vad han hade gjort. Hemska tanke!

Trots detta så saknar jag honom fortfarande ibland, saknar att bara kunna lyfta telefonluren och ringa och utan att behöva förklara exakt vad jag känner i ord så finns han där och förstår.. Eftersom han vet det mesta som finns att veta, han vet hur jag tänker... han vet vilka ord jag vill höra och han säger och gör saker på rätt tillfälle. Tyvärr finns det inte en chans att jag skulle kunna ringa honom nu..

Hans besatthet har märkts alltför tydligt. Innan han flyttade skrev han massa smålappar och satte på olika ställen. Ett exempel var mitt träningsarmband, den lappen hittade jag först nu för några dagar sen när jag skulle träna. Han hade skrivit "När du ser det här vill jag att du ska minnas alla våra träningspass tillsammans, samtidigt som VBÅ rullade på TV:n. Glöm mig aldrig Johanna, älskar dig!" Ska tydligen finnas såna lappar lite överallt, så får väl se när jag hittar nästa..

För att inte tala om allt han skickat sen han flyttade. Han vet precis vad som får mig glad och ledsen, och han utnyttjade det till sin fördel:
Har fått en skiva, bara med låtar som går rakt in i hjärtat. Han vet att jag nästan alltid lyssnar väldigt mycket på texterna, så alla låtar hade anknytning till hur vi hade haft det. Och det var riktigt djupa texter, så tårarna sprutade när jag lyssnade på den skivan!

Han skickade dessutom dikter till mig, även de gick rakt in i hjärtat.

Men något som gjorde mig illamående var när han skickade kort, runt 30-40 st. På alla kort var motivet självklart han och jag tillsammans. Nä, usch, det var först då som jag började fundera på hur det egentligen stod till med honom. Att det handlade mer om besatthet än något annat.

Ja, de flesta som läser här vet ju hur året har varit på sistone. Med polisanmälan, skilsmässa, otrohetsdrama, förtvivlade morföräldrar, massa dumma kommentarer och ogenomtänkta påstående m.m.. Kändes som det vart lite mycket ett tag, men nu verkar bitarna hamna på plats igen.

Huu, är så trött idag så vet knappt vad jag har skrivit för något. ;)
Hoppas jag inte tråkat ut er alltför mycket bara.