Jag måste..

.. snart ta tag i min "fobi" att möta provhytterna igen. Är i stort behov av nya jeans, men jag vet ju själv att varje gång jag är ute efter att hitta byxor kommer jag hem med ex antal överdelar i form av linnen, toppar och tjocka tröjor.

Varför slutar det alltid så? Är det på grund av enkelheten vad gäller tröjor, att det inte är så mycket bök när man ska prova de (om man ens orkar prova och inte bara köper det i hopp om att det sitter bra ändå) och man behöver inte stanna i de där hemska provhytterna speciellt länge och då slipper se alla hemska skavanker.

Jag är tyvärr inte byggd sån att jag bara kan gå och ta ett par byxor/jeans som har min storlek utan då man har ridbyxlår och "kvinnliga former" som jag så gäller det att testa sig fram och sånt kan ta tid.

Trots allt är det alltid roligt med nya kläder, men just själva prövandet kunde jag lätt ha klarat mig utan.

Men någon dag måste jag ta tag i det, men innan jag vet ordet av det lär väl sommaren vara här igen och om denna sommar blir så varm som förra så lär jag inte ha något behov av jeans ändå! Då är det istället nya sommarkläder som behövs, för de jag hade förra sommaren är dels inte något jag vill ha nu och dels alldeles för stora!

På tal om värme så kollade jag på "Den obekväma sanningen" igår, en dokumentär där Al Gore pratar om den Globala uppvärmningen. Det var jätteintressant, tyvärr är jag nog trög, för jag väljer så ofta att blunda för problemet och jag vet att jag inte är ensam om det. Ja, jag har rätt många dumma tankar om det där egentligen. Det handlar ju trots allt om våra barns framtid, men det är lättare att blunda för det än att ta tag i det. Tyvärr.

Var det fler än jag som hjälpte till att släcka ner världen igår kväll? ;) Läste om det på familjeliv.se igår och tyckte att det kunde vara en kul grej, för er som inte vet vad jag skriver om så finns det länkar här under.
Nej, jag tror inte att det var någon direkt hjälp att släcka ner, med tanke på hur mycket energi det måste gå åt när alla sätter igång allting igen, utan jag ser det mer som en tankeställare för framtiden? Någonting även jag skulle behöva tänka mer på än jag gör, istället för att hela tiden skjuta undan det. Haha, för tillfället låter jag helt frälst efter den där dokumentären. Det kanske må stämma till viss del, det kan behövas sånt där för att vakna till ibland. Men jag tror dessvärre att jag om några dagar/veckor kommer vara samma gamla Johanna igen.
http://sydsvenskan.se/sverige/article214679.ece

http://www.aftonbladet.se/vss/klimathotet/story/0,2789,989999,00.html