Well it´s been a shit year this far...

Ännu en gång har jag lyckats väcka det som sover. Ännu en gång har jag lyckats bygga upp en illusion, en illusion om att denna gång kommer allt gå bra. Detta trots av att det inte ens finns något påbörjat. Bygger hela tiden upp bilder om hur allt SKA vara, jag kan inte ens beskriva i ord hur besviken jag blir när jag inser att min illusion (och min värld) ännu en gång raseras. Att jag inte lär mig att jag borde växa upp och inse att det inte går att bygga sitt liv kring illusioner!? Men trots detta sitter tron kvar, tron att det kommer att bli så tillslut.

Men varför tillåter jag mig själv att väcka känslor som egentligen inte finns. Försöker så gott jag kan med att hålla tankarna från dig borta, eftersom det "dig" som jag tror mig känna egentligen inte finns. Jag känner inte dig! Och det finns absolut inga tecken på att det skulle kunna bli bra. Det finns däremot en väldig massa hinder. Kanske är det just det som får mig att hålla glöden uppe?

Det känns iaf ytterligare en gång helt rätt, finns ingen som helst logik i detta. Men tankarna på "dig" gör mig knäsvag.

På andra delar i livet är jag väl inte direkt heller nere på jorden, utan uppe någonstans i det blå och svävar. ;) Är hemma idag pga förkylning och feber, runt halv 12 höll jag på att dö av tristess så jag satte mig i bilen och åkte runt till det hus som fastnat i min näthinna! Jag har blivit kär i ett renoveringsobjekt! ;) Åkte runt i omgivningarna och kände att här skulle jag definitivt kunna bo. Detta trots att det inte ens varit meningen att jag ska leta hus nu. Bestämde mig iaf att åka förbi mäklaren och prata lite med honom, på väg dit så smäller det till ordentligt i bilen. Så jag får så glatt åka runt i köpingen med en traktor, satan vad folk glodde! Åkte iaf in till Kalmar med "traktorn", var något med avgassystemet tydligen. Men det är ju bra att det händer nu innan garantin går ut iaf! Ska snart in med bilen för förbesktning med för att se om det är mer de behöver fixa.

Ringde iaf till Otto sen och bestämde tid, så hoppas jag orkar ta mig upp trots febern även i morgon. För vid halv 11 åker jag o P ut och kollar på huset. Tur att han ville följa med iaf, han kan ju lite :) Sen har jag beställt tid på banken med för att se hur mkt jag får lov att låna OM jag skulle hitta något intressant hus.

Har nog slagit över för mig skulle jag tro.. ;) Tur att P är med i morgon och håller kvar mig på jorden, annars skulle jag troligtvis skriva på papper i samma stund som jag kom in i huset.. Haha!

Puss & kram